Sur.

Jag är sjuk. Dessutom är jag sur. Jag är sur på att folk saknar spontanitet, jag är sur för att jag inte vågar dra kompis-kortet och jag är sur för att jag bara känner mig allmänt nere just nu? Jag hatar när bra dagar utvecklas till sånthär. Jag som har haft en underbar dag, jag som verkligen kommit igång med saker idag. Det är väl bara till att börja om I guess, och jag ska fanimej komma till Göteborg, jag är fan värd en nystart. Jag är fan värd en ny vändning. Jävlar anamma, och det ska fanimej bli skönt med en ledig dag imorgon! Ser fram emot att kunna blogga, onanera och göra allt annat trevligt, som jag vill kunna göra.

Pussen.

1

Jag är nog en nattbloggare, all min inspiration kommer nu ungefär. Tyvärr dör den lite med min pigghet, men Feliciah, jag ska ha min chai av dig.

Bate.

FÄRDIG.

Mastur

Jag tror jag vill onanera.

Close that door.

Gårkvällen med Feliciah var den absolut bästa på länge, Jag kan knappt beskriva hur skönt det var att bara sitta ned med en av sina bästa vänner och njuta av ett gott glas rosé, en massa skvaller och en massa deeptalk. Det kändes dessutom som om det behövdes för min del, jag behövde bara få ur mig lite av allt detdär som finns därinne, detdär gråa nivet. Som gör att man mår lite si och så ibland. Då passar det ju utmärkt att ta ett blondpiller och svälja ned med lite vin, för att sedan må bra.
Kolla in bilden förresten, från 2006, mycket lockigare hår och liiite lyckligare. och mindrel

Det kommer två inlägg till ikväll, bara vänta..

Because of you.

Detta är den bästa låten och den bästa musikvideon jag hört och sett på länge. Den fångar kvinnovåldets essans riktigt bra, och Rebas och Kellys röster matchar lika bra som jag passar i tighta jeans. Bara kolla och njut.
http://www.youtube.com/watch?v=s-NnWHOUuKw

Stepparents.

Jag vill ge en ros till två personer i mitt liv. Jag vill ge en ros till de människor som gör mina föräldrar lyckliga. Det vill säga deras respektive, Clive och Eva.

Clive: Min mamma och Clive träffades 2001, och redan efter en vecka flyttade han in hos oss. Till en början var det väl lite kämpigt, mycket bråk, skrik och drama. Men samtidigt var det också många, många bra stunder som jag alltid bär med mig. Utflykter, samtal och myskvällar. Jag stöder deras förhållande fullt ut, och jag vet om att de älskar varandra riktigt djupt. Så Clive är verkligen värd en ros, for real.

Eva: Min pappa och Eva träffades 2004, under en lite mörk period i min pappas liv. Han hade precis gjort slut med sin föredetta flickvän Annelie, en kvinna som inte riktigt passade ihop med min pappa alls. Han skrattade inte äkta en enda gång under tre år när han var tillsammans med henne, och han agaerade på ett helt fucked up sätt mot mig... Jaja, han träffade iallafall Eva, och jag minns fortfarande förändringen hos honom. Han började att leva fullt ut på nåt sätt, och för första gången såg jag dendär sidan av min pappa som han bara tog fram på fester egentligen, en glad och positiv man som älskade livet. Detta tackar jag Eva för av hela mitt hjärta. Så som sagt, även hon är värd en ros.

Pussen

Andra chanser.

Jag har ett par saker att erkänna, ett par saker som jag inte har varit helt ärlig med.. Den första är att jag tror på människor. Det gör jag inte för fem öre. Jag tror på att människor misslyckas, och i de fall som de lyckas så är det bara undantag. Jag tror att människan är en varelse med så mycket hopp och tilltro att hon lurar sig själv. Det det jag tror jag iallafall. Och nej, jag ger inte människor andra chanser. Till ytan gör jag, men det finns människor i min närhet som jag inte litar ett enda dugg på, som jag inte ens skulle låta knyta mina skor om de så ens bad mig. Gör du mig illa, eller sårar mig så får du ingen andra chans, men jag kan lära mig att tolerera dig och ge dig ett leende som vaggar in dig i en falsk trygghet. Men dock en trygghet. Samtidigt har det funnits personer som gång på gång har lyckats att få andra chanser på riktigt av mig, och de vet om det. Jag kanske inte har sagt det till dem, men de vet det. Det är dessa människorna som jag älskar, och håller av. '

Pussen

Styggelse.

Titta vilken styggelse jag har skapat i Grafisk Formgivnings-kursen. Alltså, detta kan nog vara det absolut mest misslyckade jag någonsin gjort, alla kategorier, och jag skäms nästan för att visa er det. Men men, allt för sina läsare, och jag kan lova er att jag kommer att bli bättre på att blogga, jag känner vekligen hur kraften kommer tillbaks. I GOT THE POWER!

Menmen, kolla in styggelsen bara, verkligen, jag är mycket bättre än såhär, mycket. Jag skäms...Slå mig, snälla?

Pussen

It's not right.

Nu sitter jag har, och jag har ju såklart inte gjort nåt alls av det som jag skulle göra idag. Det mest produktiva jag har gjort idag var fan när jag bajsade innan. Eller, nej, jag har ju i och för sig messat en del med J, fikat med Fatime, och jobbat lite. Men vadå? Jag skulle ju pluggat, fotat, sovit och en massa andra saker, Jag fastnade lite framför tv'n, och datorn istället. DAMN YOU! Nu ska jag iallafall sova, jag ska drömma om de dagarna jag hade motivation till att blogga. De kommer väl igen..?

Pussen

jag hann blogga!

Unreakable!

Att sitta i skolan med sin egen dator och därför kunna skriva av sig en massa skit tycker jag är helt fantastiskt! Dessutom är jag sjuuukligt peppad inför dagen, och det känns som om inget kan stoppa mig. jag är Carola ffs! Im Invincible!

We are not what you think we are, WE ARE GOLDEN!

Jag är så trött just nu, trött på det mesta. Trött på att vara rädd för att fira nyår med mina vänner, för då sabbas ju allt. Trött på att inte fatta vad det egentligen var som gick fel medEllens och min vänskap, trött på att det aldrig blir min tid att vara sådär äckligt lycklig. Trött på att jag börjar bli för bitter, och trött på min jävla klass, trött på min jävla skola, och trött på mitt jävla liv. Jag är dessutom trött på att vara negativ. Det hela sattes igång idag när jag såg en kille so jag kunde ha varit tillsammans med på stan med sin nya pojkvän. De höll handen och gullade. Jag spydde galla. Spydde galla över derqas lycka, deras händer och deras jävla kärlek. Ge mig liksom. Bara nåt litet, fast det ska ju självklart hålla min höga standard, jag borde på fullaste allvar tänka på att kliva ner från mina höga hästar.

Idag blir det ingen jävla puss.

Lovefool.

Såklart glömde jag att publicera meitt inlägg innan, inte för att det var det bästa jag någonsin skrivit, men ändå. Jag träffade Feliciah idag, vi skulle fika och diskutera lite om min blogg. jag menar, hon har ju sitt modellande som drar läsare, men jag har ju inte direkt nån modellkärriär som jag kan skryta med... Men vi kom iallafall fram till mitt framgångsrecept, nåt som jag är evigt tacksam för, nämligen de tre B:ena.

Bög

Bilder

Bitter

Detta ska hjälpa min att kicka amris ass, att styra över Sveriges bögar likt Stalien, fast mef bättre klädstil. Tror ni jag klarar det? Tror ni jag har det som krävs? Det tror jag iallafall. Eller rättare sagt, jag vet det.

Ni får lite bilder här med från fredagsn riktigt lyckade förfest hemma hos Arnella.

Pussen

Taylor, the latte boy.

Jag har skapat mig en liten fin morgonrutin, vill ni höra? Klart ni vil, eller, jag skiter i vilket, det är ju min blogg. Jag har skippat att cykla på morgonen, mycket på grund av att min cykel kan liknas vid ett skrotupplag i Tjernobil för tillfälet. Jag tar alltså bussen, nummer fyra, in till Gustav Adolfs Torg. Där hoppar jag av, sätter ipoden på högsta volym, och promenerar till... Waynes Coffee, där jag spenderar dagens första pengar på en stor latte att ta med. Jag promenerar sedan till skolan, som jag oftas är försenad till, och sedan så går dagen som den alltid gör liksom. Jaja, mer onödig läsning får man ju leta efter, eller, man kan ju passa på att läsa om Amirs nya frisyr, intressesmurfen hoppar ärligt riktigt högt på axeln nu.

Jag hade en dejt igår förresten, det gick riktigt bra faktiskt. Hela vägen till 2nd base iallafall.

Pussen